Natt och Dag är en av landets äldsta kända fortlevande frälse- och riksrådsätter av svenskt ursprung.
Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmarna först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld.
Äldste urkundligt belagde stamfader är riddaren och lagmannen i Värend, riksrådet Nils Sigridsson (död tidigast 1299), som först omtalas 1280. Han ägde Ringshult (nu Liljeholmen) i Torpa socken i Östergötland.
Ätten räknar bland sina medlemmar Svante Nilsson (Sture) (död 1512), riksföreståndare från 1504, och dennes son Sten Svantesson Sture (Sten Sture d y, 1492-1520) riksföreståndare från 1512. Den senares son, riksrådet och riksmarsken Svante Stensson Sture (1517-1567), upphöjdes i grevlig värdighet 1561 29/6 som landets första greve, av konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala. Hans grevliga gren utslocknade på svärdsidan 1616 3/4.
Lantmarskalken (två gånger), riksrådet och riksmarskalken Åke Axelsson (1594-1655), upphöjdes, jämte en brorson och en brorsons son i friherrlig värdighet 1652 20/4 på Stockholms slott av drottning Kristina och de introducerades 1652 15/10 under nr 23.
Ätten kom senare att benämnas Natt och Dag. Den utgick på svärdsidan 1677 16/12. Vice presidenten i Svea hovrätt, Arfwid Iwarson (1633-1683) var 1678 ämnad att upphöjas i friherrlig värdighet, men detta synes av olika orsaker inte ha fullföljts. Hans son generalmajoren av infanteriet Sten Arwidson (1681-1730) upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1720 23/6 i Stockholm av konung Fredrik I. Han introducerades 1723 15/10 under nr 187 och fick tillstånd att uppta namnet Sture eftersom han inte hade något släktnamn men var av samma ätt som de s k yngre Sturarna utgick på svärdsidan 1875 14/7.
De i USA bosatta släktgrenar kallar sig DeRemee och Dagg.
Styrelse
Ordförande
ordforande@nattochdag.org
Vice ordförande
Genealogisk kontaktperson
vice@nattochdag.org
Kassör
kassor@nattochdag.org
Medlemsinformation & PR
infoansvarig@nattochdag.org
Arkivarie, Klubbmästare, Aktivitetsansvarig
klubbmastare@nattochdag.org
Ledamot
niklas.nattochdag@gmail.com
Släktträd
Nedanstående släkttavla, framtagen av medeltids-historiker och genealog Hans Gillingstam, är hämtad ur Börd, Börs och Bardalek av Mats Linday. Ett par tillägg har gjorts nedan för att göra tavlan mer balanserad.
Släktföreningen arbetar för närvarande på rutiner för att kunna hålla släkttavlan aktuell och just nu pågår insamling av uppgifter för bland annat detta ändamål. Har ni några uppgifter som ni önskar dela med er av så är ni hjärtligt välkomna att kontakta släktföreningen.
För aktuella uppgifter hänvisar vi till Adelskalendern.
Den Natt och Dagska vapenskölden
Ätten Natt och Dag började inte bära sitt namn förrän i mitten av 1700-talet. Däremot stoltserade ätten med sitt vapen redan 1625 och även tidigare än så. Under 1500-talet präglades till och med den svenska kronan med ätten Natt och Dags vapen.
Vapnet till vänster är från medeltiden, men exakt hur långt tillbaka kan bara sägnerna säga. Det tidigaste kända dokumentet är från 1280 och återfinns i Riksarkivet i Stockholm. Dessförinnan får man förlita sig på Snorre Sturlasson (1179-1241) och Gabriel Anrep (1821-1907) som finner det troligt att en man vid namn Sigtrygg kan ha varit den Natt och Dag som härbärgerade den norske kungen Olav den Helige år 1030. Månne bar han det Natt och Dagska vapnet redan då!
Till höger syns den Natt och Dagska vapnenskölden som den sattes upp i Riddarhuset i Stockholm 1625 och som hänger där än idag. Det är fortfarande det officiellt gällande vapnet. Skölden är en aning snett och vint målad och troligen var Per Natt och Dag, som introducerade ätten, något stressad när han skulle ordna skölden. Själv kunde han inte måla, men han måste haft väldiga krav på att få den färdigställd så fort som bara var möjligt.
Vapnet till vänster togs fram speciellt till ättens 700-årsjubileum år 1980, bland annat med hjälp från Riddarhuset. Vapnet återfinns i 1980 års adelskalender.
Till höger syns Sävsjö kommuns vapen som innefattar det Natt och Dagska vapnet. Muren hänsyftar till det slott i trakten som innehades av släkten på medeltiden
Vanliga frågor
Nedan finns frågor som vanligen ställs. Hittar du inte svar på din fråga är du välkommen att ställa den. Skicka ett mail till webbansvarig@nattochdag.org och fråga så ska vi göra vårt bästa för att svara på den!
NÄR UPPKOM ADELN?
Den svenska adelns tillkomst räknas från 1280, då Alsnö stadga utfärdades av kung Magnus Ladulås. Magnus Erikssons landslag 1347 påbjöd en viss rangordning inom frälset. Vid Eriks XIV:s kröning 1561 utsågs grevar och friherrar för första gången (från riddarhusets hemsida).
ÄR DET INTE DAGS ATT ADELN AVSKAFFAS?
Riksdagen beslutade den 11 april 2003 att avskaffa den författningsreglering av ridderskapet och adeln som har funnits kvar efter det att ståndsriksdagens avskaffats (1866). Beslutet innebar att 1723 års privilegiebrev för ridderskapet och adeln har upphävts och att riddarhusordningen ändrats så att befogenheter eller åligganden för regeringen tas bort. Beslutet trädde i kraft den 1 juli 2003. Läs mer om detta på riddarhusets hemsida.
I och med att den nuvarande regeringsformen från 1974 trädde i kraft upphörde kungens rätt att adla. Den svenska adeln saknar efter ståndsriksdagens upphävande all politisk betydelse, men har, liksom för övrigt även adeln i Finland, en offentligrättslig ställning. Riddarhusordningen finns till exempel fortfarande kvar. Där kan man läsa att adeln har en egen typ av beskattningsrätt, den s.k. kapitationsavgiften, som varje manlig, myndig medlem av adeln måste erlägga en gång om året. Denna avgift går oavkortat till underhållet av riddarhusbyggnaden då det inte ges något annat offentligt stöd för detta.
Vart tredje år samlas representanter för adeln på Riddarhuset till ett adelsmöte med förhandlingar, där Riddarhusets affärer och verksamhet gås igenom. Varje ätt har en röst som utövas av dess huvudman. Vid adelsmötet väljs för den kommande treårsperioden en direktion som ansvarar för förvaltningen av Riddarhusets verksamhet.
VARFÖR FÅR INTE KVINNOR FÖRA NAMNET VIDARE?
Namnet kan visst föras vidare på kvinnosidan men däremot inte adelskapet!
I Riddarhusordningen från 1625 står det att ”adelskap ärvs av son född i äktenskap till adlig fader” (vilket egentligen innebär att döttrar inte är adliga, däremot kvinnor som gifter sig med adliga män). Sambobarn till adlig far är inte adliga även om de har faderns namn. Det är alltså gamla regler som infördes när mannen fortfarande ansågs stå över kvinnan.
Intressant nog heter den tidigast kända anfadern till dagens Natt och Dagare Nils Sigridsson, vilket antyder att han tog sin mors namn. Med andra ord har Natt och Dagarna snarare en anmoder!
Hur blir jag medlem i släktföreningen?
Det måste naturligtvis vara möjligt att bekräfta att du är en nära anhörig till en redan känd medlem av ätten. Varmt välkommen att framföra dina önskemål till någon i styrelsen!
HUR GAMMALT ÄR NAMNET NATT OCH DAG?
Det vet man inte med säkerhet. På Riksarkivet i Stockholm finns dokumentation som bekräftar att namnet Natt och Dag är känt från åtminstone år 1280.
Gabriel Anrep, en känd släktforskare från 1800-talet, skriver så här: ”Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson, den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.”.
Kanske, och högst troligt, är namnet alltså ända från vikingatiden! Vem vet när någon först tog sig eller blev tilldelad namnet Natt och Dag?
FÅR MAN VERKLIGEN HETA NATT OCH DAG?
Ja. Däremot kan man spekulera i om namnet idag hade blivit godkänt vid en ansökan.
VEM FÅR TA NAMNET NATT OCH DAG?
Den som kan styrka släktskap längst till mormor/farmor född Natt och Dag, och detta inom 80 år, får ta namnet Natt och Dag. Precis som med alla namn i Sverige idag så är det namnlagen (1982:670) som styr vem som får ta vilket namn. Adel, Riddarhus eller släktförening har inget att säga till om i denna fråga och inga särskilda regler gäller för adliga namn.
FINNS DET NÅGON SOM HETER Dag och Natt?
I slutet av 1500-talet betecknade genealogerna släkten med Dag och Natt, vilket dock ändrades på 1600-talet till Natt och Dag. Det finns sålunda inte någon privatperson som heter Dag och Natt.
Däremot har det funnits en restaurang och nattklubb i Helsingborg som hette Dag och Natt. Namnförvirringen föranledde oanande svenskar att ringa till en i Helsingborg bosatt Natt och Dagare och försöka beställa bord.
HUR MÅNGA ÄR DET SOM BÄR NAMNET NATT OCH DAG?
Enligt Statistiska Centralbyrån 31 december 2021 var 121 personer folkbokförda i Sverige på efternamnet Natt och Dag. Den 31 december 2008 var det 56 personer.
Enligt skattemyndighetens register den 19 augusti 2022 bar 145 personer efternamnet Natt och Dag. 30 juli 2002 var 50 personer folkbokförda i Sverige på efternamnet Natt och Dag (31 kvinnor och 19 män). Ytterligare 8 var ej bosatta i Sverige (5 kvinnor och 3 män). Ytterligare hur många som eventuellt bär namnet är osäkert.
Hur många personer tillhör idag släkten Natt och Dag?
Enligt Adelskalendern är 63 personer ”äkta Natt och Dag-are”, alltså födda Natt och Dag eller ingifta kvinnor. Därutöver tillhör många fler själva släkten, exakt hur många är ännu osäkert då släkttavlan från 1900 och framåt ej är färdigställd.
Planer finns att sammanställa en fullständig släkttavla.
Litteratur
Nedan följer ett antal böcker som vi rekommenderar för att hitta mer om ätten Natt och Dag.
Klicka på bilderna eller titlarna för att få mer information om böckerna.
Svenska adelns ättartaflor
av Gabriel Anrep
Gabriel Anreps ättartavlor utkom 1858-1864 i fyra band och är en föregångare till Elgienstiernas ättartavlor. I ingressen kan man läsa följande om ätten Natt och Dag:
”Adel. Ätten Natt och Dag, N:o 13.
Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson, den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.”
Mer motivering hittar man inte men därpå följer ca 15 sidor av persontabeller om ätten Natt och Dag.
Anreps ättartavlor har haft stor betydelse för dagens genealoger men mer tillförlitlig i sin helhet är nog ändå Elgienstiernas ättartavlor.
Den introducerade svenska adelns ättartavlor
av Gustaf Elgienstierna
Gustaf Elgienstiernas ättartavlor är det ojämförligt största och viktigaste genealogiska uppslagsverket i Sverige, utgivet 1925–36. Personregistret är det största i svensk litteratur med närmare 90.000 hänvisningar. Och då är inte de adliga personerna inräknade. Det ger en fingervisning om vilken guldgruva Gustaf Elgenstiernas monumentala verk »Den introducerade svenska adelns ättartavlor» är för alla släktforskare och historiker.
För visst är det lätt att tro att ett genealogiskt verk med namnet »Svenska adelns ättartavlor» enbart berör personer med adlig härstamning eller adliga släktingar. Men inget kan vara felaktigare. Det bevisas enklast av det faktum att personregistret upptar närmare hundratusen personer som inte tillhör någon svensk adelsätt. Präster, borgare, bönder, tjänstemän, militärer – kort sagt helt vanliga svenskar.
Svenskt Biografiskt Lexikon
SBL är ett vetenskapligt och populärvetenskapligt standardverk som började utges 1917, sedan 1962 i statlig regi. Hittills har 30 tjocka band producerats vilket gör SBL till det största uppslagsverket i Norden efter Svenska Akademiens ordbok. Verket är alfabetiskt och har kommit fram till bokstaven R. Omkring år 2015 beräknas hela projektet vara slutfört och bestå av 38 band.
I SBL finns utförliga biografier över personer och släkter som gjort sig bemärkta inom samhällets alla områden. Författarna till artiklarna är alla framstående experter inom sina respektive områden.
SBL är ett utmärkt redskap för historiker, samhällsvetare, lärare, bibliotekarier, journalister, studenter, släkt- och hembygdsforskare med mera. Över 45 sidor i band nr 26 finns biografier över släkten Natt och Dag och flera framstående Natt och Dagare från 1300-tal till 1900-tal.
Länkar
Riddarhuset
En av norra Europas vackraste byggnader och hemvist för den svenska adeln sedan 1650. Från och med 1869 samlas adeln här till lagtima adelsmöte vart tredje år.
Projekt R
uneberg har gjort både första och andra upplagan av Nordisk familjebok tillgänglig på nätet. Läs om vad det står om Natt och Dag från 1887 och1913. I den tidigare upplagan finns också en referens tillHammarstadsätten som också kallades ’Natt och Dag på längden’ då vapnet de förde var delat på längden i svart och vitt.
Myntgalleriet
Sveriges mynt har präglats med det Natt och Dagska vapnet under två regenters tid. Här intill ses myntet från den tid då Svante Nilsson Natt och Dag (känd som Sture) var riksföreståndare(1504-1512).
Forntidens Natt and Dag.
I den fornnordiska mytologin förkommer två asagudar vid namn Natt respektive Dag. Om dessa kan man bland annat läsa om i den Poetiska Eddan. I denProsiska Edda skriver Snorre Sturlasson om Sigtrygg som levde på 1000-talet och som enligt Gabriel Anrep troligen kan vara den förste Natt och Dagen. Det saknas dock dessvärre bevis på detta.
Melampyrum nemorosum L.
En av de vackraste blommorna i den svenska floran, ’Natt och Dag’ eller ’Lundkovall’, har fått ett av sina namn från sina ljusa blommor och mörka stödblad. Mer information finns i den virtuella floran och i Bilder ur Nordens flora
Wikipedia
Om Natt och Dag i den fria encyklopedin.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row row_type=”row” use_row_as_full_screen_section=”no” type=”grid” anchor=”kontakt” text_align=”left” background_color=”#f7f7f7″ padding_top=”90″ css_animation=””][vc_column][vc_column_text]
Kontakta släktföreningen!
Har ni några tips, frågor eller kommentarer? Kontakta gärna släktföreningen Natt och Dag!
Postadress
Ätten Natt och Dags släktförening
c/o Nicola Hesslén
Spjutgiljan 6
461 99 UPPHÄRAD
Epost
slaktforeningen@nattochdag.org
BankGiro
5279-4070